Svante fem år övervann sin hundrädsla på en månad

Han ryggade och blev spänd i hela kroppen när en hund skulle hälsa på honom. Ibland stod han kvar och väntade utanför vänners hus, där familjen var på besök. Allt för att slippa möta hunden innanför, som väckte stort obehag.
Idag kan han både klappa och mata hundar i olika storlekar utan att bli rädd, säger mamma Sara Strömberg.

Det var under hösten 2022 som Svante Nilssons föräldrar fick vetskapen om att det går att övervinna hundrädsla. Under lång tid hade de provat allt de kände till för att hjälpa sin son att övervinna rädslan. Ett sätt var att förbereda honom långt i förväg på att det skulle finnas en hund på plats där de planerade att hälsa på. Men, det hjälpte inte.

På Kardborrens förskola i Strömsbro i Gävle, där Svante Nilsson går, bestämde man sig för att testa konceptet med en social tjänstehund. De bokade in fem tillfällen under november månad, med besökshunden Azlan och hundföraren Jenny Ogebrant från Gefle Hundteam.

Alla besök var mycket välplanerade och både barn, pedagoger och föräldrar var välinformerade. När Svante fick höra att en hund skulle komma till förskolan, blev han så stressad av situationen att han hittade på att han var allergisk.

Men, så fick Svante möjligheten att välja att hålla sig på stort avstånd från Azlan. 50 meter bort, tillsammans med en pedagog betraktade Svante Azlan, och hur det hela utspelade sig. Entusiasmen från de andra barnen som ville klappa på och leka med Azlan, gjorde att Svante redan efter andra besöket, ville delta. Nyfikenheten och lusten att vara delaktig växte sig starkare än rädslan för att komma nära Azlan.

På tredje besöket var Azlan kopplad, och Svante bad då själv om att få hålla i kopplet. Han berättade att det kändes bra och att det var kul. Han uppgav även att det skulle gå bra om Azlan inte vad kopplad nästa gång de kom på besök.
Inför varje besök stämde Jenny av med pedagogerna om det kommit en reaktion i efterhand, från föregående möte. Om så var fallet så skulle det kommande mötet anpassas därefter.

Det är viktigt att lyssna in den hundrädda personen och inte forcera något. En del i att Svante lyckats övervinna rädslan är troligen att han själv fått bestämma takten och ta de steg som han varit redo för, utan att omgivningen pressat honom, säger Jenny Ogebrant.   

Under fjärde och femte besöket gick Azlan helt okopplad, och Svante deltog på alla aktiviteter precis som de andra barnen. Han var med och hälsade, gav godis och lekte lekar tillsammans med barnen och Azlan.

Svante frågar inte längre om det kommer att vara en hund dit vi ska åka. Det har knappt gått två månader sedan mötena med Azlan. På den tiden har det skett väldigt stora framsteg. Varken jag eller Sara hade några förväntningar. Vi trodde inte att det skulle vara möjligt att få resultat på så kort tid, säger Adam Nilsson, pappa till Svante.